Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med vår undersökning är att presentera hur två av de mest frekvent använda läroböckerna i matematik förhåller sig till den grafritande räknaren som ett hjälpmedel i lärprocessen? För att göra detta har vi, utifrån olika metoder för textanalys, beskrivit böckernas innehåll. Vidare visar vi att den grafritande räknaren är ett medierande redskap i lärprocessen och frågar oss därför hur de analyserade böckerna förhåller sig till detta. Vårt resultat är därmed delvis en presentation av böckernas innehåll men även en diskussion där innehållet ställs mot teorier kring artefaktens betydelse för lärandet. Vi visar att de analyserade böckerna skiljer sig i sitt förhållningssätt till den grafritande räknaren som ett medierande redskap..

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna.

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

 I skolan används olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde använda sig av ett material som var i stort sätt självrättande! Det syfte vi har för den här studien är att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjälpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjälpa eleverna i sin språk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i två klasser på två olika skolor. Resultatet visar att det är möjligt att använda sig av Montessorimaterial, men att det krävs tid i början och att det då mest är ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrån det data som vi har samlat är att materialet kan vara bra att använda och går att använda sig av i skolan.

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

BAKGRUND:I dagens samhälle krävs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du väljer behöver du kunskapen. Detta ställer krav på oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rätt information till eleverna för att hjälpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser på datorn som redskap i undervisningen.? Hur används datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sätt att tänka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer påverkar pedagogernas val av att använda/inte använda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger från två skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade åsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit är att eleverna ser datorn främst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget längre och ser den som ett bra hjälpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Undersökningen utfördes för att kartlägga om pedagogers inställning till datorn som redskap för att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever hade något samband med datorns användningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades på hur vi pedagoger kan använda datorn och dataprogrammen som redskap i läs- och skrivundervisningen samt hur den kan användas för att utveckla den språkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade även om lärande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers inställning till datorn som redskap. Studien baserades på en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes på en skola i en medelstor stad där enkäter och intervjuer var de arbetsmetoder som användes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt inställd till datorn som redskap i läs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som använde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen än vad de pedagoger med negativ inställning gjorde.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.